Maskinanvändning i träverkstaden - Säkerhet
De maskiner som finns i vår verkstad är bandsåg, rikt- och planhyvel, justersåg, skivslip, pelarborr och fräsbord med fast monterad överhandsfräs. Alla dessa förutom skivslipen och möjligtvis pelarborren är så kallade lärarförberedande maskiner som finns i slöjdsalar för att läraren ska kunna förbereda lämpliga träbitar till eleven att jobba vidare med. I många slöjdsalar finns också en svarv, men den behandlas på annan plats i den här bloggen.
Säkerheten framför allt
Den största anledningen till att elever inte tillåts jobba med maskinerna är säkerheten, maskinerna är helt enkelt för farliga. Här höll jag på att skriva "för eleverna" också, men de är precis lika farliga för läraren. Sågen kapar lika gärna ett lärar- som ett elevfinger.
Det skulle vara intressant att veta hur länge maskiner har varit ett naturligt inslag i en slöjdverkstad. När slöjden startade i slutet av 1800-talet fanns inga maskiner, bara handverktyg och någon gång måste ju maskinerna ha gjort sitt intåg i lokalerna och är nu en så självklar del att de inte ens ifrågasätts.
Vilket de kanske borde?
De är stora och dyra och farliga. Och för det vi gör med dem så skulle det kanske räcka med mycket mindre och klenare maskiner av den typ som snickare använder . Då skulle lokalerna kunna utformas bättre och riskerna för både lärare och elever minska. Det är ju tyvärr så att de maskiner som idag finns i många slöjdsalar är ganska gamla och därför saknar de skydd och hjälpmedel som moderna maskiner utrustas med. I de flesta fall har skydd kunnat monteras på i efterhand men det blir inte alltid optimala lösningar.Som något av ett sidospår berättade min pappa som är född 1937 en händelse som satt djupa spår i honom. En av hans mindre snabbtänkta klasskamrater har ngt slags problem med svarven, typ en träbit som lossnat och ligger i vägen. Och utan att stänga svarven försöker eleven att peta bort föremålet som om han lyckats hade lett till att han fastnat med handen och skadat eller förlorat fingrarna. Det som satt så djupa spår var min pappas oförmögenhet att ingripa trots att han väl förstod risken och hur allt låste sig för honom. Det hela slutade lyckligt tack vara att en annan elev också hade uppmärksammat risken och hann springa fram och slå av strömmen.
Stationärt vs handhållet
Nästan alla maskiner i slöjdsalarna är stationära, det vill säga icke flyttbara och oftast fastskruvade i golvet vilket nära på alltid är en förutsättning för att minimera skaderisken.För en hobbysnickare som jag själv är det snarare tvärtom. Nästan alla mina maskiner är handverktyg. Nät- eller batteridrivna elhandverktyg som kan göra i princip samma sak som de ovan uppräknade maskinerna. Istället för en bandsåg eller justersåg har jag en sticksåg och en cirkelsåg, Jag har en eldriven hyvelmaskin, en överhandsfräs, två olika slipmaskiner, en borrmaskin och två sladdlösa borrmaskiner/skruvdragare.
Den stora skillnaden mellan stationärt och handhållet anser jag vara hur virket bearbetas och där anser jag handhållna maskiner vara säkrare. Med handhållna maskiner är virket stilla och fastspänt och bearbetas med maskinen som ofta hålls med två händer.
Med en stationär maskin är istället maskinen stilla och fastspänd och virket hanteras av händerna. Och det är här säkerheten kommer in. Med en handhållen maskinen hålls händerna borta från den farliga delen och stannar oftast på maskinens handtag. Med en stationär maskin däremot kontrollerar vi virket med händerna och håller det stilla eller för virket mot, över eller förbi den den bearbetande delen av maskinen.
Dessutom är stationära maskiner oerhört mycket mer kraftfulla och fortsätter att bearbeta tills de trycker på stoppknappen. För en handhållen maskin gäller oftast det motsatta, släpper du knappen så stannar maskinen. Så om du skadar dig på en sådan maskin så slutar den oftast att jobba direkt när du har registrerat smärtan och därför släpper knappen.
Generella säkerhetsrisker
"Maskinen vinner alltid!"
Det låter som något ur terminator-filmerna men är ett citat från en av våra lärare. Alltså, om du kommer i konflikt med, eller fastnar i, en maskin så vinner maskinen. Varje gång. Och när du förlorar så gör det ont.
Det låter som något ur terminator-filmerna men är ett citat från en av våra lärare. Alltså, om du kommer i konflikt med, eller fastnar i, en maskin så vinner maskinen. Varje gång. Och när du förlorar så gör det ont.
Hörsel
Detta är kanske det vanligaste och mest självklara skyddet, men kanske också något som är lätt att glömma eller inte förstå den fulla innebörden av. Traditionellt har man tänkt på hörselskador som en allmänt försämrad hörsel men under senare år har man förstått att också tinnitus, stress och svårigheter att delta i samtal i lätt bullriga miljöer är nog så viktiga effekter av hörselskador.
Läs gärna mer om uppmätta bullernivåer i den här artikeln i Sydöstran om slöjdlärares arbetsmiljö.
Syn
På väggen i vårt svarvrum sitter en annorlunda men väldigt bra utformad varningsskylt: Använd skyddsglasögon! Ingen läkare kan återställa en helt förlorad syn.Jag gillar den för att den också pekar på konsekvensen av en skada, lite som varningstexter på cigarettpaket.
Och händelsen med Ikra visar också hur lätt en skada kan ske, också i en situation där ingen maskin var iblandad.
Händer och fötter
Med tanke på hur mycket vassa verktyg och stora otympliga och tunga virkesdelar vi hanterar, så borde vi ha skyddsskor i slöjden. Vilket vissa har, men långt ifrån alla.För att skydda händerna från stickor och andra småskador från virket kan vi ha handskar. Vi kan även använda handskar vid hantering av maskinerna, men då måste det vara välsittande handskar som verkligen smiter åt om handen och fingrarna, annars är risken stor att vi fastnar med handsken i maskinen och finger eller hand rycks med och skadas.
Tänk också på att ta av ringar och armband före maskinanvändning så dessa inte fastnar i maskinen.
Använd också gärna en sk petare, det vill säga en form av pinne av trä eller plast som du använder för att föra fram ämnet mot maskinens skärande del, hålla ner det mot såg- eller hyvelbord, samt mot eventuella anhåll.
Finns det ingen petare kan man använda en bit spillvirke, men kontrollera så att den är minst 20 cm lång, kan hanteras med en hand och inte är sprucken eller på annat sätt kan brista när du ska använda den.
Löst hängande föremål etc
På samma sätt fungerar det med alla löst hängande föremål, klädesdelar, halsband, sjalar och hår. Knäpp, vik upp, ta av eller säkra så att det inte kan fastna i maskinen.Damm och stress
All form av träbearbetning ger upphov till damm eller sågspån som irriterar luftvägarna och försämrar kroppens syreupptagningsförmåga, både på kort och lång sikt.Långvarig stress är också en riskfaktor som kan uppstå eller påverkas av damm, buller, tidsplanering, ansvar, osäkerhet osv. Enkelt uttryckt kan man säga att ju fler faktorer som irriterar eller påverkar dig negativt i din vardag desto högre risk löper du att drabbas av förhöjda stressnivåer.
Kunskapsluckor
Du ska ha kunskap om maskinerna i din slöjdsal. Du ska förstå deras funktion, vad korrekt handhavande är, hur skyddsanordningar fungerar och hur man kan byta olika slitdelar. Och framför allt vilka riskerna är med den speciella maskinen.Tänk också på att uppdatera dina kunskaper och färdigheter i första hjälpen med jämna mellanrum. Det går aldrig att helt förebygga eller undvika olyckor, och när olyckan är framme är det viktigt att kunna agera skyndsamt för att undvika onödigt lidande.
Virket/ämnet
Virket bör vara torrt för att minska risken för mögelbildning i dammuppsugningssystemet och det är viktigt att det är rent från spikar och skruvar som annars kan fastna i maskinen.Generella säkerhetsregler
Skyddsglasögon och hörselkåpor
Använd alltid dessa med alla maskiner, du vet aldrig när olyckan kan vara framme!Skyddsanordningar
Med detta menas sådana anordningar som är fast monterade på eller vid maskiner för att minska risken vid arbete med maskinen. Exempel på sådana anordningar kan vara skyddskåpor, dammutsug, luftfilter, tvåhandsfattning etc.Värt att notera är dock att många skyddsanordningar försvårar arbetet och riskerar att ses som onödiga av den mer erfarne användaren. Men när jag har titta i olika genomgångar av olyckor inom träbearbetningsindustrin så har en övervägande del av olyckorna kunnat sättas i relation till skyddsanordningar som tagits bort eller satts ur spel för att användaren tyckt att de var i vägen. Vilket kanske funkar ändå, tills hen blir trött eller stressad, då sker olyckan. Eller så kommer någon annan och ska använda maskinen och skadar sig på grund av det borttagna skyddet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar